Besöken på UR

Sameverkan med UR 

Jag har deltagit på några samrådsmöten med UR vilket är väldigt givande och inspirerande. UR´s uppdrag är att vara språkförstärkare för de nationella minoriteterna, att komplettera med program till de befintliga läromedlen. Alla nationella minoriteter sitter med i samverkansgruppen.

 I vintras hade vi speeddating med UR´s högsta chefer där vi fick komma med förslag, idéer och vilka behov vi har gällande språkförstärkning för de olika nationella minoritetsspråken. Behoven är givetvis lite olika beroeende på vilken målgruppen är. Jag som arbetar i skola med yngre barn hade tillsammans med andra språklärare i ämnet samiska tagit fram en lista på behoven som vi har. Detta framfördes på speeddatingen. Förslagen mottogs väl och vi fick positiv respons. 

UR`s folder om nationella minoriteter, privat bild.

Igår när jag besökte UR så fick vi del av lite nyheter, se nedan!

Att lära sig om de nationella minoriteterna i skolan

I skolans uppdrag står det att vi ska lära oss om de nationella minoriteterna. Det kan vara svårt att veta var man ska leta fram denna information, som kan känns svår att hitta i läromedlen.  Men nu har UR tagit fram en inspirationssida för detta. 

Om du besöker UR´s hemsida och går in på urskola så har de en ny inspirationssida för lärare där man kan ta del av ochse klipp, olika program samt intervjuer med lärare som ger exempel på hur man kan använda UR:s program i undervisningen. Sidan är väldigt informativa och bra att använda sig av i undervisningen om de nationella minoriteterna. 

Klicka 

HÄR 

för att komma till inspirationssidan.

Sápmis historia

UR arbetar med ett program som heter Sápmis historia så vi fick igår höra en rapport om hur det går för redaktionen just nu. Programmet kommer att bli ett 3 x 60 minuter program om Sápmis historia. En nordisk samproduktion över ländernas gränser, eftersom Sápmi ligger i 4 länder.

 Den berättas med ett samiskt perspektiv till skillnad från tidigare program om den samiska historien.  Programmet är tänkt att kunna användas av lärare som ett komplement till undervisningen. Den kommer att vara rättighetsbefriad och kunna ses i 15 år. Det låter väldigt spännande och vi ser fram emot lanseringen.

Jag fick en penna och  en nyckelring.
Privat bild.

Mediepedagogerna

Vi fick även en liten häslning från @UR_Pedagogerna.

Kolla in deras blogg:

 HÄR

Här bor UR:s pedagoger – om UR:s program, för lärare och skolpersonal

Vi hörs! 

Bästa hälsningar /Marit

Guobbarat - Svampar

Hösten 2015 jobbade Kiruna sameskolas åk 2-3 med temat guoppar/svamp. Vi lärde oss vanliga fakta som att största delen av svampen finns under jorden (mycel) och att det bara är fruktkroppen vi ser om hösten. Vi läste, ritade och skrev, men sen tog vi oss an hur svampen kan användas och har använts i vår samiska kultur. Då blev det riktigt spännande!

Vi plockade svamp i massor. Svampen sorterades efter utseende. Barnen fick själva studera sina fynd och hitta skillnader och likheter.

Ganska många svampar var sprängfyllda av maskar och några hade små urgröpningar i hatten efter sniglar, möss och ekorrars måltider. Vi talade om vilka djur som äter svamp och kom in på renarnas jakt efter svamp under hösten. Svampar som renar äter heter vista på samiska och en hel dalgång i våra nära fjäll har fått namn efter det, Vistasvagge.

Caga - sprängticka

En flicka berättade att hon varit med om att plocka sprängticka, caga,  under sommaren. Dryck av caga är det senaste inom hälsokosten och lär innehålla mängder av antioxidanter. Samerna har känt till drycken sedan gammalt och under kriget användes det som kaffe-surrogat. Sprängtickan ledde oss in på andra tickor på träd och hur de använts.
Några användningsområden:
   
     Nåldyna.
    Myggmedel, skogssamerna eldade förr med tickor för att hålla
    myggen borta från renarna.
    Fnöske, används till att göra upp eld med.




Vi avslutade vårt temaarbete med att färga garn med en del av svamparna. Spindelskivlingar är giftiga, men ger en vacker rödbrun färg. Tyvärr innehöll vår gryta lite för lite spindelskivling så vårt garn fick en mindre vacker gråbrun färg.

För att få ytterligare en färg kokade vi björkblad till ett gult färgbad. Tillsammans med lite rött köpesgarn kunde vi sedan fläta fina band till nyckelringar.

//Siv Labba

Samiska perspektiv i undervisningen

Bures,


Tänkte att jag delar denna filmen som Skolverket har tagit fram om samiskt perspektiv i undervisningen, det finns även ett diskussionsmaterial i PDF att ladda ner och arbeta med;

 Diskussionsmaterialet är HÄR

www.skolverket.se

Trevlig helg

Dearv. /Marit

Stenar och mineral, Hard Rock Box

Stengärde Doaresoaivi, Aliesjaur

Teknikens Hus har tagit fram ett nytt undervisningsmaterial om stenar och mineral, Hard Rock Box, och det är anpassat för åk 4-6. www.teknikenshus.se När jag var på en utbildningsdag om materialet i december i Kiruna var mitt intryck att det verkade mycket användbart och spännande.

När vi väl har materialet i vår hand - hur gör vi för att få ett samiskt perspektiv i ett tema om stenar?

Stenar som seitar och offerplatser
Märkliga stenar och klippor har förundrat människor genom tiderna. När man ser den stora offerstenen vid Rautasjaur några mil väster om Kiruna och ser hur den liksom blöder av turkosgrön koppar förstår man varför denna plats har ansetts som helig och att det har varit på sin plats att offra till guden som bor i stenen. Annars är det är inte många seitar som finns kvar på sina ursprungliga platser. De har varit tillräckligt små för att transporteras bort eller så har de förstörts  för att ge plats åt den nya religionen kristendomen.

Stenar som inredning och verktyg

Arran-stenarna är inte vilka stenar som helst. De ska ha en speciell form och läggas på ett särskilt sätt. Husgeråden ska kunna stå på dem utan att välta och de ska skydda mot brand. En baksten ska vara slät och lagom tjock. Efter flitig användning blir den skörbränd och spricker. Skörbrända stenar är vanliga fynd vid gamla stenålderboplatser. Då har stenarna värmts och lagts i grytan för att värma maten. Längst upp i kaggen med saltfisk hade min pappa alltid en fin, rund och lagom stor sten som tyngd. En rund sten kan man mala salt med. En vass sten kan man mjuka upp sköhö med. Stenar inlindade i näver fungerar som tyngder till väven eller som sänken på näten.

Stenar som riktmärken och skydd
När man färdas ute i markerna måste man lära sig var de finns, stenarna som ger skydd vid dåligt väder och är riktmärken för vandraren.

Stenar som byggmaterial
Det är inte bara husgrunder och källare som kan byggas av sten. I Kirunafjällen har vi flera gamla rengärden byggda av stenar. Man kan inte annat än imponeras när man tänker på allt arbete som lagts ner för att bygga dessa gärden utan några maskiner till hjälp.

Stenar som...

Listan kan bli lång, nu sätter vi igång!

Siv Labba

Sikta mot stjärnorna Origo nummer 6 2014

Sikta mot stjärnorna heter ett tema i Lärarförbundets tidning Origo (nr 6, 2014).  Där kan du läsa flera intressanta artiklar om astonomiundervisning i skolan. Jag fastnade särskilt för ett tips om ett planetarieprogram som heter Stellarium. Med hjälp av det kan kan se stjärnhimmeln som den ser ut på den plats man befinner sig. Man anger bara koordinaterna till den plats man är på. Koordinater får man på www.hitta.se. Stellarium är kostnadsfri men kräver lite installation.
www.stellarium.org/sv

Siv Labba

Samiska stjärnbilder - Den himmelska jakten

Nu under mörkertiden passar det bra att arbeta med temat stjärnhimlen. Kiruna sameskolas åk 4-6 har tillsammans med sina lärare Lena Sikku och Annette Svonni varit iväg och tittat på stjärnor på riktigt i ett observatorium som finns här i Kiruna. Själv fick jag möjlighet att lyssna på Ante Mikkel Gaups berättelser om den samiska stjärnhimmeln när jag var i Jukkasjärvi på sameföreningen Duoddaras julfest förra helgen. Ante Mikkel och Tove Gaup från Varddubaiki i Evenäs Norge, var inbjudna för att berätta de gamla nästan bortglömda berättelserna om stjärnhimlen. Med sig hade de ett uppblåsbart planetarium/tält där man i mörker kan sitta och titta på stjärnorna. Vilken upplevelse!

Ett likadant planetarium, STARLAB, har Teknikens Hus i Luleå för utlåning. De har också ett undervisningsmaterial i astronomi kallat Rymdboxen. Materialet är kostnadsfritt för skolor som ingår i RegTec. Fraktkostnad tillkommer.

 http://www.teknikenshus.se/skola/undervisningsmaterial/

Sedan återstår bara att själv lära sig berättelserna om stjärnhimmeln. På hemsidan Unga fakta finns en bild på den samiska stjärnhimlen. Se 

 http://www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/stjarnbilder/historien.asp 

Jag har sökt fakta och här följer min egen sammanfattning av berättelsen, men det kan nog finnas varianter på den som jag hoppas att andra kan bidra med i kommentarsfältet..

Älgar vid Báittasjaur Foto: NG Labba

Den himmelska jakten

Förr trodde samerna att hela universum roterade kring Boahje-násti, polstjärnan. Himmelen omgav hela jorden som en kupol och Boahje-násti stöttade upp den. Johan Turi skrev om detta i början på 1900- talet:

 ”Polstjärnan håller upp hela stjärnhimlen. Och på den sista dagen, när jägaren Fávdna skjuter och träffar Boahje-násti, så faller himlen ner och krossar jorden. Då kommer hela världen i brand och allting får sitt slut.”

På himmelen pågår den himmelska jakten. Jägaren Fávdna jagar Sarvva, Älgen, och hans enda vapen är en enorm pilbåge, Fávnna Dávgi. Favdna motsvaras av stjärnan Arcturus i stjärnbilden Björnvaktaren och pilbågen, är Karlavagnen.

Sarvva  är en stor stjärnbild. Kronan är stjärnbilden Cassiopeia, framkroppen är stjärnbilden Perseus och bakkroppen är stjärnbilden Kusken.

Sarvva jagas också av jägaren Galla och hans tre söner, Gálla-bártnit. Varje natt stiger sönerna upp över horisonten och påbörjar jakten. Någon timma senare kommer Gálla, deras gamla far, skidande efter i sönernas skidspår. Galla är Sirius i stjärnbilden Stora hunden. Hans tre söner är Orions bälte.

Sarvva förföljs också av två skidlöpare, Cuoigit, de är stjärnorna Castor och Pollux, i Tvillingarnas stjärnbild.

En gammal gumma är också ute och jagar Sarvva. Till sin hjälp har också hon några hundar, Plejaderna. Det berättas att gumman lyckades tämja älgen, men hon tyckte att den var stor och lat och höll bara till kring kåtorna. Då bad hon gudarna att få byta den mot ett annat djur och fick renen istället.

Plejaderna har många namn. De kallas också miessecora, renkalvflocken eller ruovgot, de som grymtar. Andra namn är neidagihppu, flickorna och gievdneguoddit, kittelbärarna. Vad namnet gievdneguoddit syftar på är okänt, men kan det vara så att vid en eventuell slakt av älgen behöver man kittlar för att samla blodet i?

På natthimlen kan man också se Vintergatan. På samiska heter den Lodde-ráidaras, fågelstegen. Längs den stegen flyttar flyttfåglarna till varmare platser under hösten.

Siv Labba

Nobeldagen

Onsdag 10 december uppmärksammade vi Nobeldagen och dagen efter kunde vi se bilder på sameministern Alice Bah Kunke på väg till Nobelfesten finklädd i samisk design av Sara Björne. Några av barnen kände dessutom designern och det gjorde det hela extra kul.

Om man i skolan vill arbeta mer med berömda uppfinningar eller med fakta om Alfred Nobel och de nobelpris som delats ut kan man hitta bra material på Nobelmuseets hemsida www.nobelmuseum.se/skola

Nobelmuseets personal har under hösten besökt många skolor i Norrbotten och presenterat sitt skolmaterial. Detta skedde i samarbete med Teknikens Hus.

Siv Labba

Olgoskuvla juohke vahku

Olgoskuvla

Govva: Pedagog i sameskola

Guossástallan
Juohke vahku mis lea olgoskuvla vuolledási oahppiiguin.Mii mannat sierra báikkidda ohppiguin. Mii sáhtit guossástallat dehelaš báikkiis dan min, gávpogis, searvvogottis ja gielttas. Omd mii leat leamašan, Sámidiggis, Borrásiid luhte lávllume, Brandstatiovnnas, Poliisaviessun, Sámirádios ja maid Stadshusetis. Mii leat geahččan sámi mearvrreskárri -hearvvaid maid Lars Levi Sunna lea dahkan ja guldalan su movt son muitala sámi ovdalš jáhkobirra. Mii leat maid guossástallan Hjalmar Lundbomgårdenis ja LKAB ruvkkis j.n.v.


Čakčat
Muhto dál go lea čakčat de mii murjet meahččis. Mii maid čoaggit sierralágán lasttaid maid mii biddjat goihkat ja ráhkađit bargguid skuvllas. Mii oahppat maid min dábáleamoš muoraid birra ja makkár šattut gádvnojit min birrasis. 

Govva: Pedagog i sameskola

Govva: Pedagog i sameskola

Jávri ja meahčči
Skuvlla lahka gávdnu maid jávri, doppe mii oaidnit go bárbmolottit vulget dehe boahtit liegga riikkaide/riikkas. Lea hávski dolastit ja stoahkat olgun meahččis, goitoge nu lahka skuvlla. Mii leat olgun makkar dálhki nu ain lea. Dálhki jelgii mii oahppat maid bivttastit.

Teksta ja sátni
Skuvllas sáhttá bargat eambbu sániidguin j n v  maid oahppit leat gullan dan báikkis gos lea leamšan guossin. Mii ráhkadit faktáteavsttaid ovttas. Mii geavttit  jurttašangova (Mindmap) skuvllas, go mii čohkket dieđu dan faktáteakstii.



Sammanfattning:
Varje vecka har vi uteskola med lågstadiet. Vi besöker olika platser och ställen som är viktiga i vår stad, samhälle, kommun. Genom besöken lär vi oss olika saker som rör SO/NO ämnen eller den samiska kulturen.

Nu på hösten plockar vi bär och växer som finns i vår närhet. Vi lär oss namnen och använder dessa i undervisningen. Vi har även en sjö nära vår skola där flyttfåglar lyfter och landar på hösten och våren. I skogen gör vi eld och leker. 

Efter våra besök arbetar vi mer med vad vi upplevt och sett/ lärt oss. Vi gör egna faktatexter på samiska med hjälp av mindmap. 


Vid pennan / M

Lekplatsfysik

Varannan tisdag förmiddag har klass 2 och 3 olguskuvla/utomhusskola. Idag gick klass 2 till lekparken för att ha fysiklektion. Vi undersökte hur vi skulle få jämvikt i gungbrädan, hur snabbt olika tunga saker föll från hopptornet och hur det gick att kasta boll samtidigt som man åker karusell.

Lektioner handlade alltså om krafter och rörelse, men på en nivå som en åttaåring förstår. Det kan vara knepigt att förklara fysikaliska fenomen.En fantastisk hemsida med bra lektionstips har Lunds Universitet

www2.fysik.org/experiment-och-annat/lekplatsfysik

Siv Labba

Gámasuoidni mitt i stan

Kan man hämta gámasuoidni /skohö mitt i en storstad? I Kiruna kan man det!

200 meter från Kiruna sameskolas tillfälliga skolbyggnad ligger den lilla sjön Ala Lombolo. En gång i  tiden en frisk och välmående sjö, men som snabbt förvandlats till den växande stadens avloppbrunn. Nu slänger vi inte längre vårt avfall i sjöar, men Ala Lombolo är ännu starkt påverkad av övergödning med igenvuxna snåriga och sanka stränder.

Med ögon på jakt efter skohö passerade klass 4-6 (17 elever) och vi lärare sjön och tänkte oss en lång promenad. Då upptäckte vi till vår stora förvåning att det under de stora vildvuxna sälgarna på Ala Lombolos stränder växte hög och frisk flaskstarr. Det finaste skohö man kan hitta. Det var bara att börja skörda.

Vi hade med oss en sirppe, skära, för att visa hur det egentligen ska gå till, men eleverna fick använda sina medhavda saxar för säkerhets skull. Efter bara några minuter hade alla tillräckligt med skohö och då var det dags att sluovvgit,  det vill säga bearbeta höet och slå det mjukt mot en kantig sten och mot en spikbräda och därefter göra bilggát, skohöflätor. Efter knappt två timmars utevistelse var vi tillbaka i skolan igen med  varsin fin bilgá att ta med hem.

Under nästa lektion sammanfattade vi arbetsgången och de samiska orden i en tankekarta. Vi bekantade oss med floran som uppslagsbok och övade på att hitta i den och lärde oss betydelsen av de latinska namnen.
Kvar att göra är att skriva text utifrån tankekartan. Det kommer att bli både samiska och svenska texter, kanske även en liten kort sammanfattning på engelska.

Den pedagogiska planeringen för vårt skohöprojekt kommer att läggas ut på Infomentor.

Siv Labba

FÖRSTELÄRARNA BLOGGAR

Hur når vi varandra när vi

arbetar på olika skolor på olika orter 

i Sápmi?

Vi vill diskutera och bolla tankar och idéer

med andra lärare som arbetar 

för att utveckla 

skolundervisningen och ge den ett samiskt perspektiv.

Kan en blogg var lösningen, den magiska dörren som öppnar 

upp och inspirerar? 

Vi tror det! Vi börjar här och nu...

Följ oss nu längs den pedagogiska stigen!

Dearvuođat / Hälsningar

Siv och Marit