27 mars 2015

Earth Hour 28 mars 2015

Släck ljuset för vår jord under 1 timme på lördag 28 mars, kl 20.30-21.30.
Världsnaturfonden har på sin sida www.wwf.se skolmaterial om klimatförändringarna. På www.pandaplanet.se finns flera fina filmer om hotade djur i världen.

// Siv

15 februari 2015

Anmäl din klass till Kängurumatten 2015

Snart är det dags för matematikens hopp, matematiktävlingen Kängurumatte 2015. Du anmäler din klass/elevgrupp via Nationellt centrum för matematiks hemsida www.ncm.gu.se/kangaru

Kängurumatte handlar om problemlösningar/kluringar. De är anpassade för olika åldersklasser, från förskoleklass upp till gymnasienivå. Som en förberedelse kan man öva med gamla tävlingsproblem som finns på hemsidan. Där finns också affischer att skriva ut så att man kan uppmärksamma tävlingen. Du genomför tävlingen när det passar dig och din klass, men tidigast 19 mars.

Själv kommer jag och mina tvåor göra Milou för åk F-2. När det gäller problemlösning handlar det mycket om metod och förhållningssätt. Metoderna kan vara; rita, gör en tabell, osv. Jag tror att om eleverna tidigt får vänja sig vid att det gäller att hitta en passande metod och lära sig känna igen olika lösningsmodeller så blir det lättare att lösa matematikproblem. Allt för ofta stöter man på elever som säger att "Kan vi inte hoppa över dom där uppgifterna". Kluringar/matteproblem upplevs som jobbiga och svåra för man vet inte hur man ska ta sig an dem. Kängurumatte kan vara en hjälp på vägen och som lärare kan man där hitta flera exempel på samma typ av uppgifter.

Siv

21 januari 2015

Stenar och mineral, Hard Rock Box

Stengärde Doaresoaivi, Aliesjaur
Teknikens Hus har tagit fram ett nytt undervisningsmaterial om stenar och mineral, Hard Rock Box, och det är anpassat för åk 4-6. www.teknikenshus.se När jag var på en utbildningsdag om materialet i december i Kiruna var mitt intryck att det verkade mycket användbart och spännande.

När vi väl har materialet i vår hand - hur gör vi för att få ett samiskt perspektiv i ett tema om stenar?

Stenar som seitar och offerplatser
Märkliga stenar och klippor har förundrat människor genom tiderna. När man ser den stora offerstenen vid Rautasjaur några mil väster om Kiruna och ser hur den liksom blöder av turkosgrön koppar förstår man varför denna plats har ansetts som helig och att det har varit på sin plats att offra till guden som bor i stenen. Annars är det är inte många seitar som finns kvar på sina ursprungliga platser. De har varit tillräckligt små för att transporteras bort eller så har de förstörts  för att ge plats åt den nya religionen kristendomen.

Stenar som inredning och verktyg

Arran-stenarna är inte vilka stenar som helst. De ska ha en speciell form och läggas på ett särskilt sätt. Husgeråden ska kunna stå på dem utan att välta och de ska skydda mot brand. En baksten ska vara slät och lagom tjock. Efter flitig användning blir den skörbränd och spricker. Skörbrända stenar är vanliga fynd vid gamla stenålderboplatser. Då har stenarna värmts och lagts i grytan för att värma maten. Längst upp i kaggen med saltfisk hade min pappa alltid en fin, rund och lagom stor sten som tyngd. En rund sten kan man mala salt med. En vass sten kan man mjuka upp sköhö med. Stenar inlindade i näver fungerar som tyngder till väven eller som sänken på näten.

Stenar som riktmärken och skydd
När man färdas ute i markerna måste man lära sig var de finns, stenarna som ger skydd vid dåligt väder och är riktmärken för vandraren.

Stenar som byggmaterial
Det är inte bara husgrunder och källare som kan byggas av sten. I Kirunafjällen har vi flera gamla rengärden byggda av stenar. Man kan inte annat än imponeras när man tänker på allt arbete som lagts ner för att bygga dessa gärden utan några maskiner till hjälp.

Stenar som...

Listan kan bli lång, nu sätter vi igång!

Siv Labba

20 december 2014

Sikta mot stjärnorna Origo nummer 6 2014

Sikta mot stjärnorna heter ett tema i Lärarförbundets tidning Origo (nr 6, 2014).  Där kan du läsa flera intressanta artiklar om astonomiundervisning i skolan. Jag fastnade särskilt för ett tips om ett planetarieprogram som heter Stellarium. Med hjälp av det kan kan se stjärnhimmeln som den ser ut på den plats man befinner sig. Man anger bara koordinaterna till den plats man är på. Koordinater får man på www.hitta.se. Stellarium är kostnadsfri men kräver lite installation.
www.stellarium.org/sv

Siv Labba

14 december 2014

Samiska stjärnbilder - Den himmelska jakten

Nu under mörkertiden passar det bra att arbeta med temat stjärnhimlen. Kiruna sameskolas åk 4-6 har tillsammans med sina lärare Lena Sikku och Annette Svonni varit iväg och tittat på stjärnor på riktigt i ett observatorium som finns här i Kiruna. Själv fick jag möjlighet att lyssna på Ante Mikkel Gaups berättelser om den samiska stjärnhimmeln när jag var i Jukkasjärvi på sameföreningen Duoddaras julfest förra helgen. Ante Mikkel och Tove Gaup från Varddubaiki i Evenäs Norge, var inbjudna för att berätta de gamla nästan bortglömda berättelserna om stjärnhimlen. Med sig hade de ett uppblåsbart planetarium/tält där man i mörker kan sitta och titta på stjärnorna. Vilken upplevelse!

Ett likadant planetarium, STARLAB, har Teknikens Hus i Luleå för utlåning. De har också ett undervisningsmaterial i astronomi kallat Rymdboxen. Materialet är kostnadsfritt för skolor som ingår i RegTec. Fraktkostnad tillkommer.

 http://www.teknikenshus.se/skola/undervisningsmaterial/

Sedan återstår bara att själv lära sig berättelserna om stjärnhimmeln. På hemsidan Unga fakta finns en bild på den samiska stjärnhimlen. Se 

 http://www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/stjarnbilder/historien.asp 

Jag har sökt fakta och här följer min egen sammanfattning av berättelsen, men det kan nog finnas varianter på den som jag hoppas att andra kan bidra med i kommentarsfältet..

Älgar vid Báittasjaur Foto: NG Labba
Den himmelska jakten
Förr trodde samerna att hela universum roterade kring Boahje-násti, polstjärnan. Himmelen omgav hela jorden som en kupol och Boahje-násti stöttade upp den. Johan Turi skrev om detta i början på 1900- talet:
 ”Polstjärnan håller upp hela stjärnhimlen. Och på den sista dagen, när jägaren Fávdna skjuter och träffar Boahje-násti, så faller himlen ner och krossar jorden. Då kommer hela världen i brand och allting får sitt slut.
På himmelen pågår den himmelska jakten. Jägaren Fávdna jagar Sarvva, Älgen, och hans enda vapen är en enorm pilbåge, Fávnna Dávgi. Favdna motsvaras av stjärnan Arcturus i stjärnbilden Björnvaktaren och pilbågen, är Karlavagnen.
Sarvva  är en stor stjärnbild. Kronan är stjärnbilden Cassiopeia, framkroppen är stjärnbilden Perseus och bakkroppen är stjärnbilden Kusken.
Sarvva jagas också av jägaren Galla och hans tre söner, Gálla-bártnit. Varje natt stiger sönerna upp över horisonten och påbörjar jakten. Någon timma senare kommer Gálla, deras gamla far, skidande efter i sönernas skidspår. Galla är Sirius i stjärnbilden Stora hunden. Hans tre söner är Orions bälte.
Sarvva förföljs också av två skidlöpare, Cuoigit, de är stjärnorna Castor och Pollux, i Tvillingarnas stjärnbild.
En gammal gumma är också ute och jagar Sarvva. Till sin hjälp har också hon några hundar, Plejaderna. Det berättas att gumman lyckades tämja älgen, men hon tyckte att den var stor och lat och höll bara till kring kåtorna. Då bad hon gudarna att få byta den mot ett annat djur och fick renen istället.

Plejaderna har många namn. De kallas också miessecora, renkalvflocken eller ruovgot, de som grymtar. Andra namn är neidagihppu, flickorna och gievdneguoddit, kittelbärarna. Vad namnet gievdneguoddit syftar på är okänt, men kan det vara så att vid en eventuell slakt av älgen behöver man kittlar för att samla blodet i?
På natthimlen kan man också se Vintergatan. På samiska heter den Lodde-ráidaras, fågelstegen. Längs den stegen flyttar flyttfåglarna till varmare platser under hösten.
Siv Labba


Nobeldagen

Onsdag 10 december uppmärksammade vi Nobeldagen och dagen efter kunde vi se bilder på sameministern Alice Bah Kunke på väg till Nobelfesten finklädd i samisk design av Sara Björne. Några av barnen kände dessutom designern och det gjorde det hela extra kul.

Om man i skolan vill arbeta mer med berömda uppfinningar eller med fakta om Alfred Nobel och de nobelpris som delats ut kan man hitta bra material på Nobelmuseets hemsida www.nobelmuseum.se/skola

Nobelmuseets personal har under hösten besökt många skolor i Norrbotten och presenterat sitt skolmaterial. Detta skedde i samarbete med Teknikens Hus.

Siv Labba

6 oktober 2014

Olgoskuvla juohke vahku


Olgoskuvla

Govva: Pedagog i sameskola


Guossástallan
Juohke vahku mis lea olgoskuvla vuolledási oahppiiguin.Mii mannat sierra báikkidda ohppiguin. Mii sáhtit guossástallat dehelaš báikkiis dan min, gávpogis, searvvogottis ja gielttas. Omd mii leat leamašan, Sámidiggis, Borrásiid luhte lávllume, Brandstatiovnnas, Poliisaviessun, Sámirádios ja maid Stadshusetis. Mii leat geahččan sámi mearvrreskárri -hearvvaid maid Lars Levi Sunna lea dahkan ja guldalan su movt son muitala sámi ovdalš jáhkobirra. Mii leat maid guossástallan Hjalmar Lundbomgårdenis ja LKAB ruvkkis j.n.v.


Čakčat
Muhto dál go lea čakčat de mii murjet meahččis. Mii maid čoaggit sierralágán lasttaid maid mii biddjat goihkat ja ráhkađit bargguid skuvllas. Mii oahppat maid min dábáleamoš muoraid birra ja makkár šattut gádvnojit min birrasis. 



Govva: Pedagog i sameskola


Govva: Pedagog i sameskola
Jávri ja meahčči
Skuvlla lahka gávdnu maid jávri, doppe mii oaidnit go bárbmolottit vulget dehe boahtit liegga riikkaide/riikkas. Lea hávski dolastit ja stoahkat olgun meahččis, goitoge nu lahka skuvlla. Mii leat olgun makkar dálhki nu ain lea. Dálhki jelgii mii oahppat maid bivttastit.

Teksta ja sátni
Skuvllas sáhttá bargat eambbu sániidguin j n v  maid oahppit leat gullan dan báikkis gos lea leamšan guossin. Mii ráhkadit faktáteavsttaid ovttas. Mii geavttit  jurttašangova (Mindmap) skuvllas, go mii čohkket dieđu dan faktáteakstii.



Sammanfattning:
Varje vecka har vi uteskola med lågstadiet. Vi besöker olika platser och ställen som är viktiga i vår stad, samhälle, kommun. Genom besöken lär vi oss olika saker som rör SO/NO ämnen eller den samiska kulturen.

Nu på hösten plockar vi bär och växer som finns i vår närhet. Vi lär oss namnen och använder dessa i undervisningen. Vi har även en sjö nära vår skola där flyttfåglar lyfter och landar på hösten och våren. I skogen gör vi eld och leker. 

Efter våra besök arbetar vi mer med vad vi upplevt och sett/ lärt oss. Vi gör egna faktatexter på samiska med hjälp av mindmap. 


Vid pennan / M